Stark fredag i Vemdalen

Det var en stark första kväll på Vemdalens Countryfestival igår. Svenskcountry.se fanns på plats för att fotografera, filma och inte minst njuta av musik och fantastiska omgivningar. Festivalgeneralen Johnny Bäck och hans stab har gjort ett gott jobb med att få bra artister till festivalen.

Fredagskvällen började med att Marie Söder underhöll. Marie är en rutinerad trubadur och hon spelar en skön blandning av låtar och genrer. Naturligtvis med tonvikt på country, fattas bara annat på en av Sveriges största och trevligaste countryfestivaler. Förutom att börja kvällen hade Marie Söder också till uppgift att underhålla mellan akterna på stora scenen. En bra grej man har i Vemdalen som ser till att underhållningen och festen inte tappar fart under tiden man riggar om mellan akterna.

På grund av lite otydligheter i programmet missade jag första akten helt, men blev istället riktigt positivt överaskad av nästa, Annica Sillars med band. Annica har uppträtt tidigare vid festivalen, men då själv och på diligensen. Nu stod hon på stora scenen med sitt band. Jag hade inte hört Annica Sillars tidigare och blev som sagt mycket positiv. Det lät mycket bra och en skön blandning av egna och andras låtar. I sinom tid kommer det någon video med Annica och bandet.

Efter det var det dags för ett band från Stockholm, Albin & the Honky Tonk Express. Jag såg bandet på festivalen i Bye i juli och hade högt ställda förväntningar. Besvikelsen uteblev som tur var helt. Det var drag i låtarna, högt tempo och tajt sound på alla sätt. Fredagskvällens countrykungar i mina ögon. Keep it country som sångaren Albin brukar säga!

De två avslutande akterna på fredagskvällen lämnade countryspåret en aning och drog mer åt rockabillyhållet. Först ut var Buckersfield som enligt konfrencieren Gunnel Persson spelat på festivalen flera gånger tidigare, dock innan mitt första besök här. Soundet var det inget fel på och kontrabasisten var en karaktär att komma ihåg som verkligen gav järnet. Dock är jag lite tveksam till det tydliga genrebytet på kvällen när countryfesten kommit igång.

Sist ut på fredagskvällen var Doggone Three, ett band från Västerås med rutinerade musiker. CV-sammandraget som Gunnel Persson drog i presentationen imponerade stort. Som jag nämnde tidigare var detta också ett band lite närmare rockabilly än country, men det klämdes ändå av någon Johnny Cash-låt och det gjordes bra. Thomas Palin på sång och gitarr är en rutinerad entertainer och det märktes. Bra drag och en fullgod avslutning på fredagskvällen.

Efter sista akten var det ”buskspel”, dvs improviserat spelande i förtält och vid husvagnar, och själv fastnade jag vid Don Redmond, som hittat en okänd kollega och spelade flera hits, bland and banjoduellen från Deliverance. Mycket roligt att se och njutbart att höra.

Nu laddar vi om kamerabatterier och oss själva för dag 2.